En skotsk släkt med avgrening till Småland.

Det tidigaste omnämnandet av släkten (klanen) Wedderburn är från 1296, då adeln och den övriga sociteten i Skottland svor trohetsed till kung Edward I av England i ett bevarat dokument kallat Ragman Roll. En av dessa var Walter de Wedderburn, vars sigill med hans namn och en sjuuddig stjärna fortfarande finns fästat vid dokumentet. På 1300-talet finns John de Wedderburn (1364) och William de Wedderburn (1375) omnämnda. Från omkring 1450 finns det fyra grenar av släkten i Dundee, utan tvekan nära släkt, men deras exakta släktskap har inte kunnat fastställas. De fyra stamfäderna är James Wedderburn (ca. 1450-1514), Walter Wedderburn (död ca. 1522), David Wedderburn (död före nov. 1518) och Robert Wedderburn (ca. 1460-1518). Den sistnämnde var fogde i Dundee och hade sonen Alexander Wedderburn, känd som borgare i Dundee 1527.

Richard Wedderburn, son till Alexander Wedderburn, föddes omkring 1540. Han flyttade på 1560-talet från Dundee i Skottland till Helsingör i Danmark, där han blev storköpman och kunglig hovleverantör. Efternamnet blev med tiden ändrat och fördanskat till Wederborn/Wederboren. Han besökte Kronobergs slott utanför Växjö 1583, och det var kanske denna förbindelse som gjorde att hans son Thomas så småningom flyttade till Växjö (se nedan). Han ägde ett flertal fartyg och bedrev handel runt om i Europa, bl.a. på Island, Spanien och Baltikum. Han var gift tre gånger. I det första äktenskapet med okänd hustru hade han sonen David (död 1591) som var handelsman i Helsingör. I det andra äktenskapet med Anne Thomisdatter från Landskrona (död senast 1576) hade han barnen Thomas, Kirstine och Arinne. Det sista äktenskapet med Mette Jacobsdatter var barnlöst. Efter diverse ekonomiska dispyter, samt sjunkna och konfiskerade skepp, minskade hans tillgångar allt mer, och när han avled omkring 1602 var han helt utblottad. Han begravdes i Helsingörs domkyrka, där hans gravsten fortfarande finns bevarad (se bild ovan).

Richard Wedderburns son Thomas, vars efternamn kom att försvenskas till Wederborg, flyttade från Helsingör till Växjö omkring 1600 (troligen strax efter faderns död). Där etablerade han sig som handelsman och rådman. I bilden nedan från domboken 1605 finns han för första gången nämnd som rådman (från ArkivDigital). Han gifte sig ca. 1603 med änkan Anna Ramundsdotter, dotter till slottsskrivaren på Kronobergs slott Ramund Gunnarsson. Två av deras barn var Anna Thomasdotter Wederborg (död 1659), gift med biskopen i Växjö Nicolaus Krok, och Richard Wederborg (död omkring 1685), rådman i Växjö. Han hade i sin tur sonen Samuel Wederborg (1639-1707) som blev kyrkoherde i Kalvsvik 1681. Thomas Wederborg dog 1647, utfattig och med stora skulder enligt en domboksanteckning 1648-02-28.

Samuel Wederborgs son Jonas (ca. 1687-1735) och sonson Samuel (ca. 1718-1774) var båda överstyrmän vid amiralitetet i Karlskrona. Den sista i släkten på manssidan var sonen till Samuel Wederborg d.y., Elias Magnus Wederborg (1760-1807), komedidirektör och skådespelare i Karlskrona. Han avled i Landskrona 1807-07-17. För mer information om släkten Wedderburn/Wederborg, se Släktarkivet och nedanstående källor.

Gravstenen är fotograferad av Gudrun Wallengren och har tidigare publicerats på Anbytarforum i Nättidningen Rötter. Övriga källor: The Compt Buik of David Wedderburne, Merchant of Dundee 1587-1630 (Ed. A. H. Millar, Publications of the Scottish History Society, Edinburgh, 1898) från www.archive.org; Helsingørs udenlandske borgere og inbyggere ca. 1550-1600 (Allan Tønnesen, 1985); KGF-Nytt nr.46 (1994) och nr.78 (2002) s.12-13 (Annika Davidsson); Smolandi Upsalienses I, nr.2, III nr.922; Växjö rådhusrätt och magistrat AI:1 s.109; Landskrona Stadsförsamling C:6 s.567; Anbytarforum (Växjö) Niclas Rosenbalck, Gudrun Wallengren (1999-2003).