Ett småländskt prästsigill från 1500-talet.

Sigillet har tillhört min farfars farfars mormors mormors farfars mormors mormors far Bengt Jönsson (Baas) (död 1600) som var kyrkoherde i Gårdsby 1574-1600. Det kommer från ett dokument som utgör ”Trohetsed till Konung Sigismund af presteskap och allmoge i Tiohärad 1594 den 22 februari”. Siffrorna på sigillet (8 och 9) är sigillstampens tillverkningsår (1589). Hans vapen visar en gren med tre uppåtväxande ekollon, troligen syftande på prästgården Ekesås i Gårdsby där han var bosatt. Han besökte konungen (Johan III) 1586 och var riksdagsman i Uppsala 1594. Ägde år 1600 12 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 20 kor, 20 får, 6 lamm, 7 hästar samt 150 lod silver (2 kg). Samma år sådde han 20 tunnor spannmål. Hans söner lät år 1628 lägga en gravsten över honom på kyrkogården i Gårdsby, som ännu finns bevarad. Dock har den på senare år hamnat på avvägar. Hans son Johannes Baazius d.ä. (1583-1649) blev biskop i Växjö. Av dennes söner blev Bengt Baaz (1612-1650) adlad Ekehielm och Erik Baaz (1621-1687) adlad Leijonhielm. En tredje son, Johannes Baazius d.y. (1626-1681), blev ärkebiskop. Strax efter Bengt Jönssons död år 1600 drabbades Ekesås av en eldsvåda och året efter dör hans hustru (som ev. hette Brita Ersdotter).

Bengt Jönssons far, Jöns Olsson (Halvhjort), föddes omkring år 1500. Han var dekan vid Växjö domkapitel på 1520-talet och senare kyrkoherde i Gårdsby, åtminstone till 1573. På 1570-talet var han även domkyrkosyssloman (förvaltare av domkyrkans ekonomi) i Växjö. Han nedtecknade på 1520-talet (ur ett gammalt breviarium) en version av Sigfridslegenden. Reste 1559 till konungen (Gustav Vasa) och anhöll att få Norra Rottne socken lagd till Gårdsby, vilket beviljades. Riksdagsman i Stockholm 1571. Ägde samma år (Älvsborgs lösen 1571, se bild nedan från SVAR) 95 lod silver (1.3 kg), 10 1/2 mark penningar, 5 lispund koppar (42.5 kg), 4 oxar, 12 kor, 20 ungnöt, 27 får, 20 svin, 1 häst, 2 ston samt ”barnapenninge och pantasölv” värderat till 73 mark örtug. Hans sigill visar initialerna I O och därunder en sköld innehållande främre delen av en hjort (halvhjort). Nämns sista gången i källorna 1578 som boende vid Växjö hospital. Hans hustru Ingeborg levde som änka 1588.

Mer om släkten Baaz och dess ättlingar finns i Släktarkivet. För ytterligare information om ovanstående personer och släktträd rekommenderas Smålandssläkten Baaz under 1500- och 1600-talen – En arkivstudie av Lars Kenneth Dahlqvist i Släktforskarnas årsbok 2009.

Sigillet är fotograferat i Riksarkivet 2003 av Lars Kenneth Dahlqvist, och har tillsammans med information om dess ursprung publicerats på Anbytarforum i Nättidningen Rötter. Övriga källor: Släktforskarnas årsbok 2009 s.299-328 (Lars Kenneth Dahlqvist); Släkt och Hävd 1985 s.375-379 (Liss-Eric Björkman); Smolandi Upsalienses I, nr.26; Växjö stifts herdaminnen och dess supplement; Älvsborgs lösen 1571 (Gårdsby).