Nicolaus Krok

Biskop i Växjö på 1600-talet.

Nicolaus KrokNicolaus Krok(ius) (farfars farfars mormors mormors farmors farfar) föddes den 2 februari 1575 i Hallaryd. Föräldrarna var kyrkoherden Gudmund Petri (Krok) (död 1609) och Ingegerd. Han skrevs in i Växjö skola 1585 och studerade där i 7 år. 1592 kom han till Uppsala och började vid universitetet året efter. Där studerade han i ytterligare 7 år och försörjde sig under studietiden som informator, bl.a. åt ärkebiskop Angermannus son. Denna bekantskap skulle senare leda till hans första äktenskap. 1601 reste han till Tyskland och skrevs in vid universitetet i Wittenberg, där han blev fil. mag. året efter (som 4:a av 64 studenter). Han blev rektor vid Växjö skola 1604 och domprost i Växjö 1607.

1605 hade han gift sig med (den då avsatta) ärkebiskopens dotter, Anna Abrahamsdotter (vars mormors mor, Birgitta Christersdotter Vase, var kusin till Gustav Vasa). Som nygifta besökte de hennes far, som då satt fången sedan flera år tillbaka. Äktenskapet varade tills 1612 då hon dog i barnsäng. 1614 gifte han sig med Sigrid Andersdotter, dotter till borgmästaren i Jönköping, Anders Svensson. I det äktenskapet föddes sonen Anders (1622-1683), assessor i Åbo hovrätt och adlad Gyllenkrok. Detta äktenskap varade tills 1625 då hustrun avled. Året efter gifte han sig för tredje (och sista) gången. Denna gång med Anna Thomasdotter Wederborg (död 1659). Hon var dotter till rådmannen i Växjö, Thomas Wederborg, som i sin tur var son till den skotske köpmannen Richard Wedderburn, bosatt i Helsingör (mer om släkten under Wedderburn).

Växjö domkyrka och gymnasium

Hans karriär kröntes 1632 då han blev utnämd till biskop i Växjö. Under sin biskopstid deltog han i riksdagarna mellan åren 1633 och 1644. Han var också verksam för skolans utveckling och såg till att Växjö fick ett gymnasium 1643. Kopparsticket ovan (beskuret) från Erik Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna visar Växjö domkyrka och gymnasium i slutet av 1600-talet.

Hans leverne verkar inte ha varit helt fläckfritt och han skall ha varit både vårdslös och egensinnig, vilket ledde till att han fick han en varning av prästeståndet vid riksdagen 1640. Det förekom även anklagelser om hordomsbrott, något som på den tiden var belagt med dödsstraff.

Nicolaus Krok avled midsommarafton 1646 på ett något märkligt sätt. Han var ute och red på sina ägor söder om Växjösjön, då han fick se några djäknar (skolelever) trampa ner gräset på hans äng. Han satte efter dem i full fart, men drabbades då av hjärtslag och avled samma kväll. Han begravdes i Växjö domkyrka. Under sina tre äktenskap fick han totalt 22 barn, men på grund av den tidens höga barnadödlighet var det endast 7 av dessa som överlevde honom.

En brorsonson till honom adlades med namnet Lagerkrook. Krok (Krokius) är en vitt utbredd småländsk prästsläkt, vars äldsta led ej är fullt klarlagda. Att inte alla i släkten levt ett skötsamt liv kan man se under Dödsdömda.

Källor: Växjö stifts herdaminnen; Smolandi Upsalienses I, nr.2; Växjö genom 1000 år, s.123 (Lars-Olof Larsson, 1991); KGF-Nytt nr.46 (1994) och nr.78 (2002) s.12-13 (Annika Davidsson).