1. ,
  2. A
  3. B
  4. C
  5. D
  6. E
  7. F
  8. G
  9. H
  10. I
  11. J
  12. K
  13. L
  14. M
  15. N
  16. O
  17. P
  18. Q
  19. R
  20. S
  21. T
  22. U
  23. V
  24. W
  25. Z
  26. Å
  27. Ö

Per Berglund 1751–1821

Kön: Man Levnadsålder: 70

Levnadsbana

Född1751-04-21 Qvarnarp, Berga1
Lyst med
Vendela Ternerus (1762–1790)
1783-12-06 Sjösås2
Gift med
Vendela Ternerus (1762–1790)
1783-12-23 Sjösås3
Lyst med
Vendela Johanna Wickelgren (1764–1826)
1790-07-30 Sjösås4
Gift med
Vendela Johanna Wickelgren (1764–1826)
1790-09-14 Sjösås5
Död1821-08-12 Brännagård, Drev6
Begravd1821-08-26 Drev7

Personanteckningar

Student vid Lunds universitet 1774. Prästvigd 1778-09-23. Komminister i Drev och Hornaryd 1783-11-12, vice pastor 1787-01-18. (Växjö stifts herdaminnen)


Nedanstående är hämtat från Växsjö stifts herdaminne, som citerar Sjösås prästkrönika.


"B. skildras som en dyster, tystlåten och envis man, som var ganska begåvad och under ungdomsåren varmt religiös. Som komminister förföll han till dryckenskap och blev alltmera melankolisk till lynnet. Tidtals synes han ha varit sinnessjuk och uppträtt brutalt mot sin andra hustru, en syster till prosten Wickelgren i Sjösås. Denne åtog sig hennes sak och yrkade 1798 hos häradsrätten, att förmyndare för B. måtte utses och åläggas skaffa nödig bevakning över honom. Rätten villfor denna begäran och dömde jämväl till begärt boskifte mellan B. och hustrun. Detta var begynnelsen till den s.k. berglundska saken, som blev föremål för allmän uppmärksamhet, sedan W. skaffat sig landshövdingens order till närmaste kronobetjänt att omedelbart avföra B. till hospitalet. Folket tog parti för den senare."..."Tre dagar därefter, den 31 okt. 1798, infördes B. till hospitalet. Själv säger han i en anteckning, att han "med hjärtlig frimodighet och munterhet utstod detta lidande" och kom även härigenom att framstå som en grymt förorättad man. Saken väckte stor förargelse, och efter en vecka insändes från Hornaryd en framstående bonde för att på församlingarnas vägnar hos domkapitlet och landshövdingen utverka B:s befrielse. Detta lyckades, B. fick återvända hem och återtaga sin tjänst. Nu började en het strid mellan å ena sidan biskopen och landshövdingen och å andra sidan domaren, lagman Bergencreutz, biskopens bekante ovän, vilken ställt B. under förmyndare och förklarat honom sinnessjuk. Domaren vältrade skulden på W., ehuru han icke offentligt haft med saken att göra. Denne var betänkt att begära urtima ting för att få skälen till sitt handlingssätt ådagalagda. Förlikning mellan B. och hans hustru kom slutligen till stånd, och sedan i mars 1799 den stora eldsvådan i Växjö inträffat, föll den för W:s rykte obehagliga affären i glömska." (Växjö stifts herdaminnen)

Källor

  1. Berga C:2 s.21
  2. Sjösås C:3 s.546
  3. Sjösås C:3 s.546
  4. Sjösås C:3 s.552
  5. Sjösås C:3 s.552
  6. Drev C:2 s.464
  7. Drev C:2 s.464
.

Skapad av Genney 3.0