Assar Nilsson 1710–1778

Personanteckningar

Riksdagsman, nämndeman och hemmansägare i Östra Svenstorp nr.1, Svedala. Han var nämndeman vid Vemmenhögs häradsrätt och utsågs 1753-11-11 (tillsammans med Pär Jönsson från Bosarp) till representant för kronobönderna i Svedala socken i striden mot friherre Carl Georg Siöblad på Marsvinsholm och Lindholmen. Denne ville köpa alla kronohemman i Svedala socken från kronan, något som bönderna inte ville gå med på. Dessa ville i stället själva köpa sina gårdar från kronan. Det hela blev en riksdagsfråga 1755 och avgjordes först 1761 då bondeståndet fick med sig präster och borgare på sin sida och vann striden. Assar Nilsson hade rest upp till riksdagen i Stockholm hösten 1760 med riksdagsfullmakt från Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader. P.g.a. vissa oklarheter (bl.a. fanns det redan en representant med fullmakt från Oxie och Skytts härader) kunde han tillträda sin riksdagsplats först 1761-05-25 (som representant för allmogen i Vemmenhögs härad) och satt där till riksdagens slut året efter. Han var den första riksdagsmannen från Svedala socken. Följande stycke är ett citat från boken "Svedala genom tiderna" (Svedala Kommun, 1981): "Assar Nilsson synes inte ha deltagit i senare riksdagar under 1760- och 1770-talen. Han avled den 7 oktober 1778, enligt Svedala församlings död- och begravningsbok 68 år gammal. Därmed gick en av socknens märkesmän ur tiden. Utan tvivel hade bönderna gjort ett gott val när man i november 1753 utsåg nämndemannen Assar Nilsson från Svenstorp i Svedala socken till att föra sin talan. Bl.a. hans envetna arbete medföljde att bygdens folk blev sina egna och man på ett helt annat sätt kunde planera inför framtiden." (Vemmenhögs HR, bouppteckning 1779-01-04; Svedala Katekismilängd 1742; Svedala C:1; F:1; Svedala genom tiderna (Svedala Kommun, 1981); Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710-1800 (Ludvig Mårtensson, 1937))

I samband med ovanstående strid upprättades 1753 en skattevärdering av hemman och gatehus i Svedala socken. Där finns följande beskrivning av Östra Svenstorp nr.1: "Två vångar ihopa med tillgränsande St Svedala ägor, den tredje instängd för sig från Däfvelstorp. Skog endast av ale. Torv till husbehov. Ett gatehus på ägorne. Trädgård med fruktträd norr om gården och humlegård med 30 stänger öster om, inhägnad med stengärdesgård. 4 goda längor." Det är troligen den gård i Svedala och häradet som längst varit i samma släkts ägo, med säkerhet sedan 1661, då Nils Ibson betalade landgille (arrende) för gården i form av smör och spannmål. (Svedala genom tiderna (Svedala Kommun, 1981) s.310-311, 337)

Enligt bouppteckningen 1779-01-04 är fastigheten Östra Svenstorp nr.1 (5/8 mtl) värderad till 1500 daler silvermynt (eller 250 riksdaler). Av djur finns 2 hästar, 2 par oxar, 1 par "battingar", 3 kor, 1 kviga, 4 kalvar och 2 svin. Djuren värderade till 514 daler silvermynt (86 riksdaler). Dessutom finns bl.a. ett djupt tennfat, ett flat tennfat, 5 tenntallrikar, två malmljusstakar, en brännvinspanna av koppar, en kakelugn av järn, en vävstol och ett stort klädskåp (linneskåp). Summa tillgångar: 2572 daler silvermynt (428 riksdaler). Efter avdrag för skulder och änkans del av boet får de fyra barnen 463 daler silvermynt (77 riksdaler) var. (Vemmenhögs HR)

År 1806 är gården delad (5/16 mtl var), den ena halvan brukas av sonen Peter och den andra av dottern Kjerstina och hennes man Pål Jönsson. Deras brorson Lars Nilsson med familj är också boende där. (Svedala AI:1)